Alla vinner på en ergonomisk arbetsmiljö

Att jobba aktivt med ergonomi, friskvård och andra insatser som främjar fysiskt och psykiskt välmående lönar sig. En ergonomisk arbetsmiljö som ger friska och nöjda medarbetare är en vinst för såväl individen som för organisationen.

Ergonomi handlar om samspelet mellan människan och arbetsmiljön. Brister ergonomin på arbetsplatsen kan det resultera i skador, olyckor och sjukskrivningar. Tunga lyft och ensidigt arbete kan överbelasta kroppen och ge muskel- och ledvärk. Även dåliga arbetsställningar och verktyg kan orsaka problem med muskler och leder. Andra orsaker till skador är buller, dålig inomhusluft och dåliga ljusförhållanden. Även den psykiska arbetsmiljön behöver god ergonomi. Styrt arbete med få möjligheter att påverka, hög arbetsbelastning, dålig kommunikation och liknande kan orsaka stress som kan leda till utmattningssyndrom och långa sjukskrivningar.

Ergonomi på arbetsplatsen

Det första många tänker på när det kommer till ergonomi är arbetsställningen. Många sitter i långa perioder vid skrivbordet och ett stillasittande jobb i dåliga arbetsställningar kan i längden leda till smärta, skador och sjukskrivningar. Det bästa sättet att förebygga det är genom kunskap, variation och genom att utnyttja ergonomisk teknik och hjälpmedel.

Arbetsplatsen ska vara utformad så att den ger ordentligt med plats för bildskärm, tangentbord och styrdon. Skrivbordsstolens sits, ryggstöd och armstöd ska vara lätt att justera och ställa in.

Ergonomiska hjälpmedel som bland annat anpassade möss och tangentbord, ryggstöd och stöd för armar och handleder minskar belastningen och ger en bättre arbetsställning som förebygger besvär i nacke, skuldror och armbågar och handleder.

Att jobba stående avlastar axlar, rygg och nacke samtidigt som det tränar kroppen och ger en varierande arbetsställning. Att använda höj- och sänkbara skrivbord, gärna i kombination med en ståmatta, gör det lätt att växla mellan att jobba sittande och stående och få variation i sin arbetsställning.

Variation och återhämtning är viktigt för en god ergonomi. Även om man har en bra utformad arbetsplats riskerar man besvär om man jobbar länge utan avbrott. Att införa pausrutiner då man regelbundet ställer sig upp och går omkring underlättar. Ta bensträckare minst en gång var 30 minut. Uppmuntra även att diskussioner och telefonsamtal sker medan man går omkring.

Avståndet mellan ögon och bildskärm bör vara cirka 50–80 centimeter, och bildskärmens övre del bör placeras något under ögonhöjd för att underlätta arbetet.

I arbetsmiljöer med tunga lyft kan man förebygga skador med lyfthjälpmedel, utbildning i lyftteknik, fler pauser och genom att rotera arbetsuppgifter mellan medarbetarna.

Ergonomi på arbetsplatsen

Det första många tänker på när det kommer till ergonomi är arbetsställningen. Många sitter i långa perioder vid skrivbordet och ett stillasittande jobb i dåliga arbetsställningar kan i längden leda till smärta, skador och sjukskrivningar. Det bästa sättet att förebygga det är genom kunskap, variation och genom att utnyttja ergonomisk teknik och hjälpmedel.

Arbetsplatsen ska vara utformad så att den ger ordentligt med plats för bildskärm, tangentbord och styrdon. Skrivbordsstolens sits, ryggstöd och armstöd ska vara lätt att justera och ställa in.

Ergonomiska hjälpmedel som bland annat anpassade möss och tangentbord, ryggstöd och stöd för armar och handleder minskar belastningen och ger en bättre arbetsställning som förebygger besvär i nacke, skuldror och armbågar och handleder.

Att jobba stående avlastar axlar, rygg och nacke samtidigt som det tränar kroppen och ger en varierande arbetsställning. Att använda höj- och sänkbara skrivbord, gärna i kombination med en ståmatta, gör det lätt att växla mellan att jobba sittande och stående och få variation i sin arbetsställning.

Variation och återhämtning är viktigt för en god ergonomi. Även om man har en bra utformad arbetsplats riskerar man besvär om man jobbar länge utan avbrott. Att införa pausrutiner då man regelbundet ställer sig upp och går omkring underlättar. Ta bensträckare minst en gång var 30 minut. Uppmuntra även att diskussioner och telefonsamtal sker medan man går omkring.

Avståndet mellan ögon och bildskärm bör vara cirka 50–80 centimeter, och bildskärmens övre del bör placeras något under ögonhöjd för att underlätta arbetet.

I arbetsmiljöer med tunga lyft kan man förebygga skador med lyfthjälpmedel, utbildning i lyftteknik, fler pauser och genom att rotera arbetsuppgifter mellan medarbetarna.

Ljus, luft och buller

En dålig belysning som ger för svagt ljus eller reflexer kan orsaka dåliga arbetsställningar när man försöker justera kroppen efter ljusförhållandena. Goda synförhållanden innebär att man inte bländas av ljuskällor eller reflexer i bildskärmen. Rätt placering av bildskärmen, persienner eller gardiner i fönstren så att det går att skärma av direkt solljus, anpassade ljuskällor och lågreflekterande arbetsytor underlättar en god ljusergonomi.

Dålig luft ger en dålig arbetsmiljö. Ventilationen bör besiktas regelbundet och justeras vid behov. På en arbetsplats med många människor och mycket elektronik kan luften bli full av besvärande dofter, allergener, och laddade joner från apparater och det kan behövas luftrenare med filter för att förbättra arbetsmiljön.

Buller kan förebyggas och åtgärdas genom att utforma arbetsplatsen så att störande ljud minskas, erbjuda separata tysta arbetsrum, sätta in ljudabsorberande paneler som förbättrar ljudmiljön, eller i vissa arbetsmiljöer genom att bära hörselskydd.

Stress

Skadlig stress på arbetsplatsen kan undvikas och förebyggas genom bland annat varierade arbetsuppgifter, ökat inflytande, utrymme för återhämtning, ett bra samtalsklimat där alla känner att de kan komma till tals, samt genom ökad trivsel och arbetsglädje.

Ansvaret för arbetsmiljön

Arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön och är skyldig att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Vid brister eller problem med arbetsmiljö och ergonomi pratar man främst med sin chef. Sker det ingen åtgärd efter det kan man prata med sitt skyddsombud eller fackförbund. Det går även att kontakta Arbetsmiljöverket om man har frågor om arbetsmiljön eller vill anmäla dåliga arbetsförhållanden.