Att uppleva stress är en naturlig del av livet. Alla drabbas vi då och då av krävande situationer då kroppen behöver mobilisera kraft. Så länge stressen är kortvarig och det finns möjlighet till återhämtning efteråt är det en sund och naturlig reaktion. Men om stressen blir långvarig utan att vi får möjlighet att vila kan den göra oss sjuka. Utmattningssyndrom är en diagnos som kan drabba den som utsatts för långvarig stress.
Stressreaktioner är en del av vår överlevnadsinstinkt. Förr i tiden när vi ställdes inför en hotfull situation, till exempel att vi blev attackerade av ett vilt djur, behövde kroppen snabbt mobilisera energi för att bemöta faran genom att bekämpa den eller fly. Den reaktionen brukar kallas kamp- och flyktresponsen. I dag är de fysiska farorna som direkt hotar vårt liv mer sällsynta men kroppens och hjärnans stressreaktioner finns kvar och reagerar på annat som den uppfattar som en fara.
Vad vi upplever som stressigt skiljer sig från person till person, men vanliga stressituationer kan till exempel vara hög arbetsbelastning, ohälsosam arbetsmiljö, ont om tid för att sköta hemsysslor, konflikter, höga krav, ekonomiska problem och sjukdom hos anhöriga. Även om de här situationerna inte är direkt livshotande uppfattar hjärnan dem som hot som sätter i gång en stressrespons. Hjärnan kan heller inte skilja på verkliga och tänkta hot så om vi oroar oss och tänker tankar som ”jag klarar inte det här” kommer kroppen att tolka även det som ett hot och bemöta det med en stressrespons.
Det händer i kroppen vid stress
När vi står inför vad vår hjärna tolkar som ett hot larmar den genast vårt sympatiska nervsystem. Det är en del av vårt autonoma nervsystem som styr andning, blodtryck, puls och andra funktioner som vi inte kan påverka medvetet. Det sympatiska nervsystemet säger åt kroppen att utsöndra stresshormoner som adrenalin, kortisol och noradrenalin i blodet. De hormonerna har som uppgift att höja vår puls och vårt blodtryck, se till att musklerna får mer blod och energi att agera, medan de delar av vår kropp som inte behövs för att kämpa eller fly, till exempel matsmältningen och huden, prioriteras ner. Vi blir även mindre känsliga för smärta och blodet koagulerar snabbare. Vår kropp gör sig helt enkelt fysiskt redo för att ta itu med den hotfulla situationen.
Spela död-reaktionen
Ett annat sätt att reagera på stress är det som kallas för spela död-reaktionen. Om hjärnan uppfattar att situationen är för svår för att lösa med kamp eller flykt kan den i stället ”spela död” för att undkomma faran. Kroppen bromsar då in energin och vi känner trötthet, yrsel, svimningskänslor och svaghet i musklerna. Vi påverkas även mentalt, till exempel genom att vi vill isolera oss och vara ifred. Vi kan känna oss trötta, nedstämda, sorgsna och i större behov av tröst, till exempel via mat eller alkohol.
Därför kan vi bli sjuka av stress
Så länge stressen är kortvarig, och bara varar max några timmar, och det finns tid för återhämtning efteråt, kan kroppen hantera stressen bra. Det är när de stressfulla situationerna blir långvariga som det blir skadligt för oss. Muskler som spänts under längre tid börjar göra ont, blodtrycket ligger högt, magen krånglar och de stresshormoner som utsöndras i blodet påverkar med tiden vårt minne och vår koncentrationsförmåga. Långvarig stress sliter på kroppen, gör att vi lättare drabbas av värk och infektioner, orsakar sömnsvårigheter, nedstämdhet, depression och utmattningssyndrom. Det kan även orsaka fibromyalgi och hjärtinfarkt.
Vikten av återhämtning
Den kraftmobilisering som stress utlöser är värdefull när den löser en hotfull situation men efteråt måste vi vila och få återhämta oss så att kroppen åter får balans och alla biologiska funktioner får det utrymme de behöver. Därför är vila och återhämtning viktigare än någonsin när vi upplever stress i våra liv.
