Rehabilitering för att komma tillbaka i arbete

Sjukskrivningar är ett stort problem för såväl individen, som för arbetsgivare och samhället. I regel är det så att ju längre man är borta från sitt jobb desto svårare blir det att komma tillbaka. Ett mycket viktigt verktyg för att komma tillbaka i arbete är rehabilitering, som gör att den som är sjukskriven kan få tillbaka sin arbetsförmåga helt eller delvis. Det är viktigt att komma i gång med rehabiliteringsinsatser så tidigt som möjligt vid en sjukskrivning. Då ökar chanserna att insatserna lyckas och att den sjukskrivne kommer tillbaka till jobbet snabbt.

Rehabilitering – vägen tillbaka

Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för medicinska, sociala samt yrkes- och arbetslivsinriktade åtgärder för att få den sjukskrivne tillbaka i arbete. Arbetslivsinriktad rehabilitering är de åtgärder som görs på arbetsplatsen för att hjälpa den anställda att återfå sin arbetsförmåga och kunna gå tillbaka till sitt jobb. Olika typer av arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser kan vara:

  • Hjälpmedel
  • Anpassning av arbetsplatsen
  • Anpassning av arbetsuppgifter
  • Rådgivning av psykolog eller terapeut
  • Åtgärder av fysioterapeut, naprapat och liknande
  • Utbildning och kompetensutveckling
  • Byte av arbetsuppgifter
  • Arbetsträning

Det är arbetsgivaren som är ansvarig för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen på arbetsplatsen. Arbetsgivaren är även ansvarig för att det finns en policy, kompetens, instruktioner och vägledning för rehabiliteringen. Rehabiliteringsarbetet ska dessutom organiseras så att det sker i samarbete med den sjuke arbetstagaren och vid behov även med försäkringskassan. Om det inte finns tillräcklig kompetens på arbetsplatsen för att utföra rehabiliteringen kan Arbetsmiljöverket kräva att arbetsgivaren anlitar hjälp utifrån, till exempel från företagshälsovården, rehabiliteringsledare från försäkringsbolag eller liknande.

Försäkringskassan är en annan aktör i rehabiliteringen. De har det övergripande ansvaret för samordningen av rehabiliteringsåtgärderna. De har även i uppgift att tillsammans med den sjukskrivne undersöka vilka behov som finns för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen, och se till att arbetsgivaren genomför de åtgärder som krävs. Försäkringskassan kan även samordna möten mellan arbetsgivaren och arbetstagaren samt andra aktörer som till exempel läkare, företagshälsovård och fackliga representanter för att utreda vilka uppgifter medarbetaren kan och inte kan utföra, vilka åtgärder som behövs för att den anställde ska kunna börja jobba igen, och liknande frågor.

Ny rehabiliteringsplan för återgång i arbete

För att få in fler tidiga insatser så att fler kan komma tillbaka i arbete, har arbetsgivare en skyldighet att upprätta en plan för att få tillbaka arbetsoförmögna i arbete. Den här rehabiliteringsplanen gäller anställda som har varit sjukskrivna i 30 dagar och som antas fortsätta att vara borta från arbetet i mer än 60 dagar. Är man osäker på om den sjukskrivne kommer att kunna arbeta dag 60 är tumregeln att man upprättar en plan. Det är viktigt att långtidssjukskrivna fångas upp så tidigt som möjligt och får strukturerad hjälp på väg tillbaka till arbetet.

Planen ska vara en hjälp och ett stöd för alla parter i rehabiliteringen och utformas så att den stöder anpassnings- och rehabiliteringsarbetet på arbetsplatsen. Planen ska även vara lätt att följa upp och revidera vid behov.

Vikten av kontakt och samtal

En av farorna med långtidssjukskrivningar är att kontakten mellan arbetsgivare och arbetstagare minskar eller till och med upphör. Om man är borta en längre tid kan chefer och kollegor bytas ut och det känns inte längre som det är samma arbetsplats man ska tillbaka till. De arbetsgivare som har jobbat aktivt och undersökande med sitt rehabiliteringsarbete har märkt att orsaken till sjukskrivningen kan förändras med tiden. Någon som har blivit sjukskriven för problem med axlar och nacke kan utveckla en ångest över att börja jobba igen om sjukfrånvaron pågår länge. Att den sjukskrivne och arbetsgivaren har en tidig och återkommande kontakt gör det lättare att hitta vägar framåt. Det gör också att den sjukskrivne känner sig mer delaktig och får bättre kontroll över sin situation.