Att röra på sig har en rad positiva effekter på kroppen. Regelbunden fysisk aktivitet ger oss bättre hälsa, ork och uthållighet. Fysisk aktivitet motverkar även flera av stressens negativa effekter och gör oss mer stressresistenta.
När vi motionerar stiger nivåerna av stresshormonet kortisol på samma sätt som vid en stressituation. Regelbunden fysisk aktivitet påverkar stresshormonerna på ett positivt sätt genom att kroppen tränas i att snabbt sänka nivåerna igen. På så sätt gör motion oss mer stresståliga.
Stress höjer blodtrycket, kolesterolet och blodsockret men fysisk aktivitet har en balanserande effekt på dessa. Fysisk aktivitet stärker dessutom vårt immunförsvar, vilket är motsatsen till vad stress gör.
Hur fysisk aktivitet påverkar hjärnan
Hippocampus och frontalloben är delar av hjärnan som spelar en viktig roll i att hålla ner vår stressnivå. Forskning visar att fysisk aktivitet stärker de delarna och att den påverkar signalsubstanser och hormoner på sätt som kan öka vårt psykiska välmående och motion har visat sig hjälpa mot depression.
Stress försämrar våra kognitiva funktioner som minne och koncentrationsförmåga. Motion ökar blodflödet till hjärnan och stärker dess funktioner.
För den som har drabbats av utmattningssyndrom kan fysisk aktivitet bli en viktig del på vägen tillbaka till ett fungerande liv. Vid utmattning svarar dock inte kroppen på fysisk ansträngning så som vi är vana. Man har en sänkt stresströskel och ofta ett stort behov av vila och återhämtning. Den fysiska aktiviteten behöver därför doseras efter den utmattades förutsättningar. Om man tränar på en högre nivå än kroppen för tillfället klarar av är risken stor att utmattningssymptomen i stället ökar. Ofta behöver man se över sin aktivitetsbalans över tid och även se till att skapa utrymme för vila. Att dela upp och sprida ut den fysiska aktiviteten över dagen och veckan kan vara hjälpsamt och att välja någon form av fysisk aktivitet som man tycker om. Det är viktigt att trappa upp långsamt och ta hänsyn till mående och ork.
