En dålig arbetsmiljö är inte bara skadlig för hälsa och välmående, den har också en märkbart negativ effekt på produktion och lönsamhet. En dålig arbetsmiljö är betydligt dyrare än man kan tro.
Att ha en dålig arbetsmiljö där chefer och medarbetare upplever stress, bristande stöd, för höga krav, otydlighet och ett dåligt socialt klimat skapar inte bara ohälsa inom en organisation, det kostar också. Tidigare har det här varit osynliga kostnader som inte märkts tillräckligt för att motivera åtgärder för att förbättra arbetsmiljön, men beräkningar har tagits fram som visar hur dyrt det verkligen är att försumma arbetsmiljön och vilka vinster man kan göra genom att prioritera den.
Ekonomi och arbetsmiljö hör ihop
Tidigare har frågorna om hur en dålig arbetsmiljö påverkar produktionen mest hamnat på HR:s och företagshälsovårdens skrivbord. Utebliven produktion bokförs ju inte och då märker ledningen inte av effekterna, eller ser en anledning att fördjupa sig i orsakerna. Dessutom har begreppet arbetsmiljö även varit synonymt med rent praktiska frågor, som säkerhetsföreskrifter och skyddsutrustning. På senare år har det dock forskats mer på området och det har inte bara blivit möjligt att sätta prislappar på vad en eftersatt arbetsmiljö kostar, utan även hur mycket de mjuka frågorna, som stress, dålig kommunikation, konflikter, otydlighet, för höga krav i kombination med för lite resurser, påverkar.
Kostnaderna för en dålig arbetsmiljö
Tidigare har den enda uppenbara kostnaden för ohälsan på jobbet varit sjukfrånvaron, men nu vet vi även att en dålig arbetsmiljö påverkar hur produktiva medarbetarna är, hur det drabbar rekrytering och varumärke samt mycket annat. Så här ser kostnaderna ut:
Sjukfrånvaro. Om en medarbetare blir sjuk på grund av arbetsmiljön kostar det arbetsgivaren dagligen ungefär 10 procent av den sjukes lön. Med en månadslön på 25 000 kronor blir kostnaden för en sjukdag alltså 2 500 kronor. Resulterar det i en långtidssjukskrivning på ett halvår landar notan på runt 100 000 kronor. Behöver det tillsättas en ersättare kan det tillkomma kostnader för inhyrning, rekrytering, onboarding, utbildning och liknande.
Produktionsbortfall. Medarbetare som lider av arbetsmiljöproblem, till exempel stress, otydlighet, brist på kontroll och dålig social miljö, presterar betydligt sämre på jobbet. Forskare har tagit fram siffror som visar att produktionsbortfallet för en anställd i den situationen är bortåt 20-40 procent. Det vill säga mellan 12 och 16 timmar i veckan utan produktion.
Förlust av kompetens. En dålig arbetsmiljö där medarbetare inte trivs kommer förr eller senare att driva dem till en annan arbetsgivare. Är det någon med hög kompetens har de inga problem att hitta ett nytt jobb och lämnar en lucka efter sig som måste fyllas. Då tillkommer kostnader för nyrekrytering. Dessutom tar det tid för en nyanställd att behärska sina uppgifter till fullo. Beräkningar uppskattar att det tar upp till ett år, och i vissa fall mer, innan man presterar på full nivå i en ny roll.
Skadat arbetsgivarvarumärke och rekryteringssvårigheter. På dagens arbetsmarknad är arbetsplatserna transparenta, och bilden av hur det är att jobba där sprids via sociala medier, bedömningssajter och andra kanaler. Upplever de anställda att arbetsmiljön är dålig kommer de att sprida sina åsikter och de talanger som letar jobb kommer att ta med deras omdöme i beräkningen när de väljer en ny arbetsgivare. På en marknad där framgång är starkt kopplad till att rekrytera den främsta talangen är det en stor förlust att förlora kompetensen man behöver till konkurrenterna på grund av arbetsmiljöns dåliga rykte.
Siffror för bättre arbetsmiljö
När det går att ta fram konkreta samband och faktiska siffror på vad en dålig arbetsmiljö kostar blir det också lättare att ta beslut och satsa på åtgärder som ger bättre välmående på arbetsplatsen. Det finns alltså skäl att frågan lyfts från att röra hälsa och personal till att hamna på ledningens bord som en ekonomisk fråga.
