Långvarig smärta
Akut smärta är nödvändig för vår överlevnad. Men ibland stannar smärtan kvar långt efter att skadan har läkt. Långvarig smärta innebär ofta ett stort lidande och påverkar livet på många sätt. Rehabilitering handlar om att lära sig hantera den smärtan.
Självtest för smärta
Vad är långvarig smärta?
Alla vet vad smärta är, ändå är det svårt att förklara med ord hur smärta känns. Kanske beror det på att smärta påverkar oss på så många sätt. Smärtsinnet behövs för vår överlevnad. Utan smärta skulle vi inte lära oss att undvika skadliga rörelser, akta oss för varma spisplattor eller låta en skada vara ifred så att den får läka. För en del människor stannar smärtan kvar även när skadan har läkt. Den kan dessutom sprida sig i kroppen. Den akuta smärtan har då övergått i långvarig smärta. Det är mer osäkert om långvarig smärta är till någon nytta. Vad vi däremot vet är att den ofta medför meningslöst lidande och stora funktionshinder för den som drabbas.
Orsaker till långvarig smärta
Akut smärta inte en sjukdom utan ett symptom, en varningssignal som kroppen använder för att kommunicera att någonting är fel och bör åtgärdas. När det gäller långvarig smärta kan orsaken vara till exempel reumatism eller någon annan uppenbar sjukdom, men många gånger är orsaken oklar.
Forskning har visat att såväl neurofysiologiska, som psykologiska och sociala faktorer kan spela in när en person utvecklar långvarig smärta. Nervsystemet kan då inte längre anpassa intensiteten i smärtupplevelsen, smärtan börjar leva sitt eget liv och blir en sjukdom i sig. Vissa typer av smärta behandlas framgångsrikt med till exempel läkemedel, andra kräver mer omfattande insatser. Det är viktigt att göra en noggrann kartläggning av smärtans orsaker för att kunna erbjuda rätt hjälp.
Bara du vet hur ont du har
Många som drabbas av långvarig smärta känner sig maktlösa i sjukvården och upplever att deras problem inte tas på allvar. Viktigt att känna till är att du har precis så ont som du säger att du har, även om det inte syns utanpå. Smärta är alltid vad patienten säger att den är. Smärtintensitet går inte att mäta för en utomstående eller en läkare, varken med blodprov, röntgen eller något annat. Smärta är personlig och kan inte ifrågasättas. Det kan göra ont även utan att det finns någon känd orsak. Den som säger sig lida av smärta har rätt att bli trodd, få en förklaring, besked om vilka behandlingsmetoder som finns och erbjudas smärtrehabilitering när det är lämpligt.
Konsekvenser av långvarig smärta
När smärtan blivit långvarig är det inte längre bara själva smärtan som är problemet. Med den följer även fysiska, psykiska och sociala konsekvenser.
Exempel på fysiska symptom: Musklerna spänns och de rörelser som gör ont undviks. Det kan leda till muskelsvaghet, försämrad koordination och minskad rörlighet. Även ökad hjärtfrekvens, skiftande kroppstemperatur, ömhet vid tryck och beröring, trötthet och sämre sexuell förmåga är besvär som kan kopplas till smärta.
Psykiska besvär: Smärta kan ligga bakom sömnsvårigheter, oro, ångest, nedstämdhet, irritabilitet, stresskänslighet, minnes- och koncentrationssvårigheter. Långvarig smärta kan dessutom leda till känslor av skuld och skam och påverka självkänsla och självförtroende negativt.
Sociala konsekvenser: Det kan vara svårt att anpassa aktivitet till förmåga. Vanligt är att antingen överbelasta och bli utslagen av smärta efteråt, eller undvika att göra meningsfulla aktiviteter på grund av rädsla för att det ska göra ont. Långvarig smärta kan göra det svårt att klara vardagen med hushållsarbete, familj och sociala kontakter, arbete och fritidsaktiviteter.
Rehabilitering för att hantera smärta
Om den långvariga smärtan lett till nedsatt funktion på olika områden i livet hjälper det sällan med enbart läkemedel och sjukskrivning. Ofta finns det då skäl att överväga rehabilitering. Vid omfattande funktionsnedsättningar är multimodal rehabilitering (MMR), där flera olika metoder samordnas, ofta hjälpsam. Läkare, psykolog, fysioterapeut och arbetsterapeut samarbetar för att minska smärtans negativa konsekvenser och höja livskvaliteten hos den drabbade. Rehabiliteringen syftar till att öka förmågan att klara vardag, arbete och att delta i samhället snarare än att lindra smärtan. Det kan också handla om att genom anpassningar bättre matcha förmåga och krav. I rehabiliteringen ingår olika insatser, från ökad kunskap och funktionshöjande träning, till arbete med att förändra invanda beteenden och tankemönster.
Så går rehabiliteringen till
Rehabilitering för långvarig smärta är ett program som pågår i tre månader. Den leds av ett team med läkare, fysioterapeut, psykolog och arbetsterapeut. Behandlingar sker enskilt och i grupp, och alla deltagare har en individuell rehabiliteringsplan. Föreläsningar blandas med mer praktiska inslag. Patienterna kommer till mottagningen 2-3 gånger per vecka. Stort fokus läggs vid kunskap om långvarig smärta, hur den påverkar livet och kan hanteras, fysisk aktivitet och träning i kroppskännedom för att öka medvetenheten om kroppen och öva avslappning. Aktivitetsbalans, sömn, sexuell hälsa och ergonomi är andra exempel på vad som berörs i programmet. Rehabakademin erbjuder även ett digitalt program, med ett tillfälle i veckan, och genomför individuellt anpassade program för den som har behov av det.
Skicka egenremiss
Om du har långvarig smärta eller utmattningssyndrom kan du själv söka till Rehabakademin genom att skicka en egenremiss. Du kan också be din läkare remittera dig. På mottagningen finns läkare, psykologer, fysioterapeuter och arbetsterapeuter, som arbetar i team. Frikort gäller. Läs mer om aktuella patientavgifter här. För att skicka egenremiss behöver du ha tillgång till mobilt bank-id.